Vi firar den ljusa kraft som tillträder USAs post som president.

Likt en sten som kastas i en sjö skapar tydliga utåtgående vågor så bildas identiska motverkande inåtgående vågor i samma ögonblick. Dessa är osynliga för de flesta betraktare.

Utan Bush hade Obama inte kommit i position.

Obamas valkampanj var inte vad som fick honom vald, eller man skulle kunna säga att Bush två perioder i Vita Huset var den viktigaste delen av Obamas kampanj.

De krafter som verkar i den här världen kan lätt förstås med detta tydliga exempel. Mörka och Ljusa krafter som tjänar samma syfte och växelverkar i perfekt balans. Så om du tänker positiva tankar kring den pågående presidenten, tänk då lika positiva tankar kring den avgående. För endast då har du chansen att känna verkligheten. Bush och Obama är en parallel med vad som pågår inuti dig själv. Kampen från ont mot gott är en illusion. Det finns inte ens gott, godare och godast. Bara Gott.

Det är lätt att känna tacksamhet och beundran för någon som talar sanning och driver en medmänsklig linje. Från vårt begränsade perspektiv är universums uppbyggande aspekt det naturliga. Men dess motpol av mörka, undanröjjande aspekter är lika legitim och inte förrän de upplevs som ens Själv och identifieringen med det bekväma lösts upp, så avslöjjar sig sanningen. Meningen av Harmoni får då en helt annan betydelse som kasserar den klassiska associationen med utveckling, helande och tillväxt. Harmoni har alltid anknutit till balans. Balans är en fruktansvärd kraft om man är identifierad med en del, men inte om man är allt.

Hur kan jag acceptera och ställa mig i linje med Bush krig och korruption?

Det kan du inte.

Så försök inte ens.

Istället för att sätta plustecken på något som inte kan sättas plustecken på, så undvik att sätta minustecken. Upphör att beteckna något som fel, dåligt, i konflikt med dina värderingar etc...

Om du inte ser på krig och dylika mänskliga felsteg såsom felsteg så kommer tillslut verkligheten att kasta sig över dig. Du behöver inte gilla eller rationalisera krig och annan mänsklig galenskap. Det är lika kass som att alienera sig genom att ogilla. Dessa båda är ytliga förhållningssätt och är så obetydliga om du inte matar dem med energi att de inte ens behöver försvinna ur ens system. Men du måste sluta att veta vad som är rätt. Om du känner att smärtan av situationen får din kropp att aktiveras i en fredsdemonstration, gå på en fredsdemonstration, men utan att veta. Om du känner ilska i kroppen över övergrepp och maktmissbruk och behöver skrika utanför en ambassad med plakat i handen, eller starta en NGO så låt kroppen göra det, men utan att veta. Om du behöver uppleva strid och dödande så åk en tur till en krigshärd. Om du kan lösa behovet på en nivå av igenkänning istället för att behöva leva ut läggningen så är det ibland bättre. Den här texten tjänar det syftet.

Viktigast av allt är emellertid att inte ta det så allvarligt endera fallet. Kanske finner du ett kort ögonblick att le åt den galna mänskliga upplevelsen utanför ambassaden medan din röst blir hesare och hesare. Kanske finner du ett kort ögonblick att le åt den galna mänskliga upplevelsen under det svettiga splitterskyddet med blodstänk. I det ögonblicket är du fri från omständigheter. Fri är ditt sanna namn. Det finns inga omständigheter. Bara bländande ljus och absolut godhet. Alltid.